Du kan bli nästa offer som blir dödad med ett vapen som polisen sålt!

Bra artiklar kring polisens brottslighet. PDF

LÄS ARTIKELN NEDAN!

Målet mot poliskommissarie Olle Liljegren

Han följde Stockholmspolisens kultur

Publicerat 2005-03-23
Kommissarie Olle Liljegren improviserade inte på eget bevåg i lagens utmarker. Han följde bara den kultur som råder inom Stockholmspolisen och som cheferna i tysthet godkänt.
Det är Svea hovrätts slutsats när den nu väljer att fria Liljegren på alla punkter.
Domen innebär ett sensationellt misslyckande för åklagarsidan.
Men också en råsop mot landets största polismyndighet.
Otydligt beslutsfattande, avsteg från rutinerna och djärva risktagningar – som att lämna tillbaka skjutvapen till kriminella – är en del av det som domstolen bokför på Stockholmspolisens konto. Enligt hovrätten har det, sedan ett antal år, tillämpats en ordning där beslagtagna vapen och sprängämnen inte behöver registreras i beslagsliggare eller tas upp i anmälan.
Stockholmspolisens fristajlande blev känt för domstolen när länskriminalchefen Leif Jennekvist, hårt pressad av Liljegrens försvarare, medgav att det finns en viss acceptans för att frångå den föreskrivna ordningen.
Medgivandet blev kommissarie Liljegrens lycka. Om till och med de högsta cheferna tycker att det är okej att vapen flyter runt, varför ska då en enskild tjänsteman bära hundhuvudet? undrade hans försvarare, advokat Per Liljekvist.
Chefsåklagare Katarina Johansson Welin och kammaråklagare Magnus Elfving saknade helt strategi när fokus, under slutet av rättegången, gled över till polisledningens eventuella ansvar. De hade tidigt låst sig vid bilden av Olle Liljegren som ett ensamt rötägg i en i övrigt klanderfri organisation och kunde inte byta position.
Den friande domen tvingar nu riksåklagaren till noggranna överväganden. Den viktigaste frågan:
Måste en tidigare nedlagd tjänstefelsutredning mot Leif Jennekvist återupptas?