Gud är inte nådig den som spelar Gud!

Åklagare Ulf Barck Holst lät sig styras och korrumperas utav den vidriga Socialdemokratiska regeringen för att mörka polisledningens vapenförsäljning till gäng via civila narkomaner som Max Åström och Peter Rätz. Åklagare Ulf Barck Holst är en av många åklagare som lät sig korrumperas och vände ryggen till rättvisan. Nu betalar horungen priset... 1000 år i Helvetet efter långsam och plågsam död.

Nedan kan Ni läsa en lögnares skrift, även den (en åklagare) är utav Gud dömd till 1000 år i Helvetet.

(Artikel från 2010)
Ulf Barck-Holst har som tidigare meddelats avlidit 71 år gammal. Hans närmaste är hustrun Ulla, de tre barnen Ulrika, Svante, och Eleonora, barnbarn, släktingar samt nära och kära vänner. Den 9 augusti, arbetsveckans första dag, bestämdes det att livsknappen skulle stängas av för vår oförglömliga kollega och vän. Ulf Barck-Holst, en åklagare, en chef, som visade sig vara just en sådan åklagare, som förväntas besitta det självklara: kunskap, kompetens, medmänsklighet och så vidare. Han påpekade ofta – så fullföljer vi vårt arbete, vi visar respekt, vi har inte några förutfattade meningar, vi är objektiva, vågskålen är vår vägvisare, som hjälper oss att inte hamna fel. Många har inte denna speciella personlighet, men det hade han. Självklart en duktig jurist, men därutöver hade han egenskaper, vilka på något sätt bidrog till helheten – det avundsvärda – ”så ska en bra åklagare vara”. Kanske var det hans skolår på internatskolan Sigtuna, som formade hans personlighet; att de som är i min närhet ”dom bryr mig om”. Sjunga i kör var hans melodi. Även som deltagare i en kör sjunger man tillsammans. Ulf Barck-Holst, min mentor, inte någon gång sa jag Ulf, utan U B-H du ... Under 25 år, måndag till fredag, arbetade han tillsammans med oss på åklagarkammaren. Jag återkommer till helheten. Han hade en förmåga att läsa av sina medarbetare. Något som bidrog till att just vår åklagarkammare aldrig hamnade i någon återvändsgränd. Vi var ett arbetande team. Han tillät sig aldrig att titta bort. ”Problem kan så gott som alltid lösas.” Och visst var det hans person, sättet att
vägleda oss, att även se något gott i de vardagliga tingen, många gånger svåra beslut att fatta, men han fick oss att göra vårt bästa från måndag till fredag. Ulf Barck-Holst eller vem det än var, valde han att lämna oss just en måndag. Frågan förblir varför? Vi, hans kollegor, fortsätter våra dagar måndag till fredag. Dock hoppas vi att vi kan föra vidare något av det som var hans mål, att vara en bra åklagare.

CHARLOTTE SANDSTEDT
KAMMARÅKLAGARE
LINKÖPING