Lukasjenkos regim Aldrig tidigare har en så stor del av den vitryska oppositionen suttit fängslad som inför dagens val. Sanktioner mot Lukasjenko måste nu kombineras med stöd till oberoende medier. En mer liberal europeisk visumpolicy skulle dessutom erbjuda en fristad för vitryska dissidenter, skriver Viachaslau Bortnik, människorättsaktivist och tidigare ordförande för Amnesty i Vitryssland.

En ström av brott mot mänskliga rättigheter riktade mot oppositionsanhängare och journalister i Vitryssland är inget annat än ett klumpigt försök att tysta oppositionella röster inför parlamentsvalet, rapporterar Amnesty International. Samtidigt har kraven på bojkott av dagens val vuxit. Organisationen har dokumenterat en kraftig ökning av gripanden av människor som har deltagit i fredliga demonstrationer – det handlar om kränkningar av såväl yttrandefrihet som mötesfrihet.
I onsdags fängslades ett antal vitryska journalister för att ha bevakat en demonstration där deltagarna krävde just en bojkott av det kommande parlamentsvalet. Journalisterna hölls kvar på polisstationen i några timmar, och flera av dem rapporterade sedan om att de hade blivit misshandlade i samband med gripandet. Vid samma möte fängslades fyra politiska aktivister från organisationen Zmena. En av dem dömdes till böter och de andra tre till tolv dagars fängelse för att ha deltagit i en olaglig sammankomst.

En av de fängslade aktivisterna är Paval Vinahradau vars tidigare aktivism bland annat inspirerade den svenska PR-byrån Studio Total till att i juli släppa 800 nallebjörnar med fallskärm över Vitryssland. Som ett resultat av nallebjörnsbombningen intensifierades det diplomatiska bråket mellan Vitryssland och Sverige.
Sedan 1995 har inget av de val eller folkomröstningar som hållits i Vitryssland erkänts av det internationella samfundet. Under den här tiden har det istället presenterats hundratals rapporter, studier och analyser som visar på valfusk. Tusentals kränkningar och förfalskningar har dokumenterats. Internationella valobservatörer har fått erfara alla möjliga slags metoder som den vitryska regimen använder sig av för att få önskade valresultat.
På så sätt är valet 2012 inte unikt.

Att Aleksandr Lukasjenko inte är en nallebjörn är alltså inget nytt. Den stora skillnaden från tidigare år är att det här är första gången som vitryska val hålls samtidigt som ett så stort antal politiska fångar sitter i fängelse. Dessutom har tortyr och förödmjukelser av de politiska fångarna eskalerat under den så kallade valkampanjen.
En annan viktig detalj är att det den här gången inte kommer att bli några betydande protester från oppositionen efter valet. Förtrycket från Aleksandr Lukasjenkos regim har nästan helt krossat den politiska oppositionen, som i dagsläget är oförmögen att protestera mot laglösheten på gatorna.

En del oppositionella kandidater har nu valt att inte längre kandidera i valet. De säger att det inte har skett någon positivt förändring i förutsättningarna för ett demokratiskt val i Vitryssland. Företrädare för oppositionen återfinns till exempel inte i de valkommittéer som har som uppdrag att se till att valprocessen är rättvis.
Sedan presidentvalet 2010 har en aldrig tidigare skådad försämring av situationen för mänskliga rättigheter i Vitryssland observerats. Myndigheterna bedriver en ihärdig kampanj av trakasserier och hot mot människorättsaktivister, opposition och civilsamhället runt om i hela landet. Det kommer dagliga rapporter om aktivister som har fängslats och advokater som blivit av med sina legitimationer efter att ha försvarat fångar. Journalister blir regelmässigt trakasserade, medier och människorättsorganisationer hotas och hindras från att göra sitt arbete.
Enligt vitryska människorättsorganisationer finns det för tillfället fjorton politiska fångar i landet, av vilka fem klassas som samvetsfångar av Amnesty International.

Det är uppenbart att dagens valresultat inte kommer erkännas av internationella valobservatörer. Det är viktigare för regimen att validera resultaten i ögonen på sina egna medborgare med följande formella argument: deltagande av oppositionen, internationell övervakning och ingen massprotest mot valresultatet.
Från Moskva lovade den ryska utrikesministern redan för en månad sedan att de kommer att ge en positiv bedömning av ”parlamentsvalet” i Vitryssland – trots att OSCE:s, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, försök att ”kompromettera” dem.

Vi kan inte förvänta oss fria val så länge Lukasjenko sitter vid makten. När det gäller det internationella samfundets roll i demokratiseringen av mitt land tror jag att EU och USA måste ha en enhetlig utrikespolitik. Politiska och ekonomiska sanktioner mot regimen behöver kombineras med tekniskt stöd till det civila samhället och oberoende medier. En liberalisering av europeisk visumpolicy för vitryssar skulle dessutom underlätta för dissidenter att fortsätta sin aktivism från andra länder.

Det är långt kvar till fria val i Vitryssland.